Ja en hej på er igen,

En vecka efter att vi debuterat i AKL spår och blivit uppflyttade till lägre passade vi på att starta i lägre klass spår i Skellefteå.

En vecka emellan visade sig dock inte vara riktigt tillräckligt med tid. Vilket man nog hade kunnat räkna ut, men då det var här hemma så tog vi ändå chansen. Vi spenderade mycket av tiden till att träna det moment som behövde tillsyn och extra moment kryp som tillkommer i lägre. Eftersom jag jobbade större delen av veckan så blev det inte till att lägga något spår så vi gick in i tävlingen obeprövade på lägre spår, svårighet, tid, antal apporter och längd.

Ja det gick bra men ändå inte. Merlin hade behövt få upp sin spår uthållighet mer innan och apportmotivation upparbetad. Som bekant så ÄLSKAR han att spåra men tycker dessa apporter är mindre viktiga, han har inte tid med dem, det är så bråttom att spåra..måste bara se vart denna människan tagit vägen..

Ett ruggigt svårt spår för att bara vara lägre klass fick vi med spårstart uppe på en rullstensås kulle, lutning 80grader. Inte lätt att ta Merlin dit upp som oftast är super taggad och visar det med alla sina 49-50kg. Spårupptaget var riktigt snyggt som alltid och han fick 10/10 på det. Genom tät ungskog, upp och ner för stenar, efter och över flertalet väg övergångar och snirkligt med täta vinklar for vi i rasande fart! Han spårade hela spåret men hittade bara 4 apporter av 7 och jag har ju inte en chans att se själv när det går i 110!! Sedan hände det något i slutet. Vi hittade ingen slutapport. Självklart hjälpte jag att leta, vi hade gott om tid då det gått så snabbt i spåret.. jag tänkte om han spårat över den då han spårade oss upp på den trafikerade asfalterade bilvägen. Som jag letade men nej ingen slutapport. Jag vet att han var rätt då vi tog sista lilla apporten inte långt ifrån vägen.

Ja vad fasen vi var tvungen att ge upp när spårtiden var ute så blev det ju i alla fall noll.

Så vi fick inte köra någon lydnad eller annat som vi jobbat så hårt på.

Ja, ja, sånt är livet. Vi hade kul, förutom de där få ögonblicken jag insåg att det var kört i spåret. Men vi är inte felfria vi heller. Finns mer än en som fått tävla i samma klass en 6-8 ggr innan uppflytt så nog är det lite väl mycket begärt att vi skulle bli uppflyttade till högre en vecka efter vi blev uppflyttade i appellen på första tävlingen ever.. och vilken underbar dag det var vädermässigt! Även väl arrangerad tävling som det alltid är i vår fina hemma klubb Skellefteå bk, suveräna funktionärer och domare!

Så är jag besviken. Inte alls! Vi gick ju ut för att ha kul och testa. Jag tycker väl att det är lite tråkigt att säsongen för tävling i bruksgrenar är över för i år och det var som sista tävlingen här uppe. Hade velat starta igen om en månad eller så, men med vintern annalkande och alla tävlingar som bara finns söderut, de flesta fullbokade.. nja.. vi får se. Det är ju ingen brådska. Kanske dags att ge grabben lite vinter vila.

Han är en fantastisk spår hund denna kille, min fantastiske, underbara utopi av en rottweiler, Merlin!

Nu någon dag senare la jag ett lägre spår åt han själv där han tog 6+1 utan problem. Lika taggad att jobba som vanligt. :)

Nu satsar vi på inlärning av högre klass lydnadsmoment under vintern i inomhus hallen. Innan snön kommer fortsätter vi med spår och så har jag tänkt börja med uppletande av föremål. Sedan får vi underhålla nosen under snötiden på annat vis.

Vi har något annat att se fram emot också. Vi väntar på förhoppningsvis en hel drös av små underverk lagom till jul/nyår.. mini Merlins och mini Emblas. Dessa guldklimpar kommer inte att släppas till vem som helst! Jag längtar redan då bland annat min egen nya tävlings stjärna kommer födas i kullen. Vi ser också fram emot att träffa er valpköpare som vi inte hunnit träffa än, några av er som troget väntat på en valp länge och er som inte är ”bokade” men finns med i bilden.

Visst hade det varit kul med ett uppflytt högre för Merlin innan han blev pappa, men han är ju bevisligen redan så mycket brukshund han kan bli, det är inte vilken hund som helst som har hans meriter sedan tidigare. Jag känner mig ytterst priviligierad att få äga, tävla, fött upp, få vara matte och ha en hund som han i mitt liv. Och nu snart ger han sin gåva ut i en ny generation. <3<3<3